top of page

Mindre glanstrollslända

Somatochlora arctica (Zetterstedt 1840) - Northern Emerald

Mindre glanstrollslända. Tripphult i Viby maj 2011. Foto: Sture Hermansson.

Utseende och beteende

Mindre glanstrollslända är en doldis bland skimmertrollsländorna. Den är liten och mörk och försvinner lätt bland andra arter i samma miljö. Hanen kan kännas igen i flykten på långt håll på de lysande gröna ögonen, den svarta kroppen, den väldigt smala midjan och den långa tunna bakkroppen. På nära håll ses hanarnas unika tångliknande bihang. Honorna är helt mörka på bakkroppens ovansida, har långa bihang, grå fläck på ögat och arttypiska gula fläckar och gul ring på bakkroppens tredje segment. Arten födosöker ofta i gläntor och längs vägar en bit bort från sina vatten, då gärna i trädtoppshöjd. Den ses också flyga lågt längs vägar och stigar i utkanten av myrar och mossar. Hanarna patrullerar ofta intensivt vid små gölar och vätor. Larvutvecklingen är två- eller treårig.

Miljö

Arten förekommer vid mindre vattensamlingar vid näringsfattiga och sura kärr, myrar och mossar i boreala skogsmiljöer. Den kan ofta förekomma vid  små grunda vätor och äldre torvtäkter med vitmossa utan synliga vattenspeglar där larverna överlever i den fuktiga mossan. Ibland behöver blötorna inte vara mer än några kvadratmeter för att arten ska kunna överleva, ibland ännu mindre. Den kan förekomma vid så små vatten som gropar och hålor längs stigar och spänger. Larverna är anpassade till kyla och kan överleva flera veckor i fryst vitmossa. Detta är en anpassning för att undvika konkurrens från andra trollsländearter och rovdjur som grodor och fisk.

Förekomst i Sverige och norra Europa

Mindre glanstrollslända finns över större delen av Skandinavien men är sällsynt i Danmark och sydligaste Sverige.

Arten har minskat i antal i många områden i centrala Europa och har försvunnit från stora områden i Tyskland och Polen. De framtida hoten mot arten utgörs främst av utdikning, avverkning i skogsmiljöer, övergödning och det allt varmare klimatet, vilket kan leda till uttorkning av många småvatten.

Arten i Närke

Historik

I Artportalen finns ett äldre fynd från Närke om 2 hanar vid Tripphult i Viby i maj 2011.

2016-2020

Mindre glanstrollslända är en tämligen allmän art med 52 rapporter från 27 rutor under åren 2016- 2020. Det motsvarar 42% av alla rutor.

I Närke finns arten framförallt vid större och mindre våtmarker vid kärr, myrar och mossar i skogsmiljö, med förekomster i Kilsbergen, Käglan, Tiveden och Tylöskog.

 

Arten kan vara lätt att missa då den delvis finns i svårtillgängliga miljöer, är svår att bestämma och lätt försvinner bland de andra mer vanliga glans- trollsländorna. Dessutom förekommer arten ofta vid små blöta områden utan synliga vattenspeglar där inga andra trollsländor finns och missas därför lätt av inventerare. Därför finns arten säkerligen i betydligt fler atlasrutor i skogsbygderna.

Atlasrutor med fynd 2016-2020

Antal rutor med fynd: 27 st.

Frekvens: 42%.

Kommuner:

Arboga 1 lokal

Askersund 7 lokaler

Degerfors 3 lokaler

Finspång 1 lokal

Hallsberg 11 lokaler

Karlskoga 1 lokal

Kumla 1 lokal

Laxå 5 lokaler

Lekeberg 2 lokaler

Örebro 11 lokaler

Fenologi 2016-2020

Arten börjar flyga i juni. Det tidigaste fyndet i Närke är gjort 31/5. Arten flyger sedan normalt till slutet av juli. Det senaste fyndet är gjort 11/8. 

English summary

Northern Emerald is a rather common species in Närke which has been recorded from 27 squares. That is a frequency of 42%.

It breeds at small fens, bogs and marshes in forested areas. It is most common in Käglan, Kilsbergen, Tiveden and Tylöskog.

The species can breed in very small wet areas that lack open water, for example old peateries. Therefore is the species probably under- recorded by the survey as such environments can be easily overlooked by observers.

It starts flying in June and can be seen until the end of July.

bottom of page