Trollsländor
Trollsländor är insekter av ordningen Odonata. Den delas i sin tur upp i två underordningar: Flick- och jungfrusländor, Zygoptera, och egentliga trollsländor, Anisoptera. Det är en gammal och relativt isolerad insektsordning som inte är nära besläktad med övriga sländor.
Ägg och larver
Trollsländor börjar som ägg i eller i direkt anslutning till vatten. I de flesta fall kläcks äggen till larver inom några veckor. Larverna lever hela sina liv som rovdjur i vatten. De ömsar hud 5-14 gånger innan de är redo för ett liv ovan vatten. Hur ofta de ömsar och hur lång tid de tillbringar som larver beror på art men också på miljö. Ju varmare vatten desto fortare går det. En del arter är bara larver under några månader medan andra kan vara larver ända upp till fem år eller mer. Vanligast är att de lever som larver 1-2 år. Generellt mår larverna bäst i öppna rena vattenmiljöer som inte torkar ut och som inte innehåller mycket fisk. Men det finns som alltid undantag. En del arter klarar sig bättre i något förorenat vatten och bräckvatten än andra. Vissa arter med snabb livscykel drar fördel av vatten som torkar ut. Några har utvecklat taggar som skydd mot fiskar. Larverna är skickliga jägare som fångar sina byten med käkar byggda som en sorts katapult, så kallad fångstmask. De utnyttjar olika sorters kamouflage och lever i lite olika miljöer men generellt verkar de äta vad de kommer över, inklusive andra trollsländelarver. Predatorer från annat än de egna leden är främst fiskar, fåglar och groddjur.
Den vuxna sländan
Trollsländor har inget puppstadium som till exempel fjärilar utan när larven är färdigutvecklad klättrar den upp ur vattnet och ömsar hud en sista gång. De flesta arter lämnar vattnet på morgonen och ömsningen tar ett par timmar. Olika arter tar sig olika långt från vattnet innan de ömsar, vissa flera meter bort. En del arter är synkroniserade så att de flesta individerna lämnar vattnet ungefär samtidigt. Andra arter gör det i omgångar under en längre period. Den nyligen flygga trollsländan kallas teneral. Den är en mjukare och blekare variant av sitt könsmogna jag och den fladdrar ofta undan från vattnet på glänsande osäkra vingar. När den hårdnat börjar den äta och blir också snart fullt utfärgad. Vissa arter kan flyga mycket långa sträckor innan de söker sig till vatten för fortplantning. Honorna lever ofta relativt undanskymt i vegetationen vid vattnet medan hanarna är mer synliga och hävdar revir, mer eller mindre starkt. Flick- och jungfrusländor lever oftast bara några veckor medan de robusta egentliga trollsländorna kan överleva ett par månader. Undantaget är vinterflicksländorna som blir flygga på hösten men inte parar sig förrän på försommaren.
Trollsländor parar sig på ett unikt sätt. Hanen flyttar sperman från könsöppningen längst bak på bakkroppen till det sekundära könsorganet beläget under främre delen av bakkroppen. Vid parningen greppar han honans nacke eller halssköld med sina analbihang. Honan böjer sen fram sin bakkropp
så att hennes könsöppning kopplas ihop med hanens sekundära könsorgan. Denna ställning är hjärtliknande och benämns parningshjul. Hanen, särskilt bland flicksländorna, behåller ofta greppet om halsskölden under äggläggningen för att försäkra sig om att ingen annan hane kommer åt att para sig med honan. Honor av flick- och jungfrusländor samt mosaiksländor har äggläggningsrör som de använder för att trycka in äggen i växtvävnad eller annat mjukt material. Dessa honor lägger förhållandevis få ägg, eftersom de läggs i en skyddande miljö. Arter utan äggläggningsrör lägger ofta ägg direkt i vatten och då betydligt fler ägg eftersom svinnet där är större.
De vuxna trollsländorna är effektiva jägare. De har mycket god syn och är fantastiskt skickliga flygare. De misslyckas förhållandevis sällan i sina jakter. De fångar främst flugor och myggor men ger sig på det mesta i insektsväg och precis som för larverna inkluderar det även andra trollsländor. Predatorer är annars främst fåglar som lärkfalk och ärlor. För de mindre arterna utgör också andra rovlevande insekter och spindlar ett hot. Trollsländornas flygbeteende varierar mellan olika grupper. Mosaiktrollsländor, kungstrollslända och skimmertrollsländor är patrullerare och flyger ofta långa rundor i jakt på byten. Flicksländor, jungfrusländor och segeltrollsländor är spanare och sitter på en utkiksplats som de gör korta utfall ifrån och sedan återvänder till i väntan på nästa byte. Flodtrollsländor utgör ett mellanting.
Trollsländor har olika krav på livsmiljö. En del är generalister och återfinns i de flesta vattenmiljöer. De har ofta lätt att hitta nya vatten. Eftersom de inte är kräsna av sig finns oftast passande miljö på rimligt avstånd. Andra trollsländor är specialister och har mer specifika krav på livsmiljö. De blir därmed känsligare för störningar. Det kan vara alltför långt till närmaste lämpliga miljö. Förutom en lämplig vattenmiljö behöver trollsländorna också öppna jaktmarker med många bytesdjur och skyddade platser att vila på. En rik trollsländefauna visar därmed att området hyser stor biologisk mångfald.
Ulrika Sörlid