Trollsländor i Närke 

Allmänt

 

Projektet var ett femårigt inventeringsprojekt 2016-2020 som drevs av Närkes Insektsförening. Syftet med projektet var att undersöka och kartlägga
landskapet Närkes trollsländefauna och att främja allmänhetens intresse för insekter och naturen i stort.

Inventeringen skedde på helt ideell basis. Ekonomiskt stöd i form av milersättning utgick från Länsstyrelsen i Örebro. Per Karlsson Linderum
var projektledare. Det krävdes inga förkunskaper för att delta i projektet. Fokus låg på att inventera vuxna flygande trollsländor eftersom de är lättast att inventera och artbestämma.

Närke
Inventeringen avgränsades till landskapet Närke. Gränserna för landskapet följer bara bitvis kommun- eller länsgränser och i vissa sträckningar
inte heller sockengränserna. Ett exempel på detta är gränsen i Kilsbergen mellan Värmland och Närke. Det finns två områden i Närke som inte
ligger i Örebro län. Dessa är området nordväst om Regna som ligger i Finspångs kommun och länet Östergötland och en stor del av sydvästra delen av Arboga kommun som ligger i länet Västmanland. Några kommuner ligger helt och hållet i Närke. Det är Hallsberg, Kumla och Lekeberg. Allra största delen av Askersund ligger i Närke, bortsett från ett område söder om Zinkgruvan. En stor del av Laxå ligger i Västergötland och delar av Örebro kommun ligger i Västmanland. Degerfors, Karlskoga och Lindesberg, alla kommuner inom Örebro län, som har centralorter i andra landskap, har delar av kommunerna som ligger i Närke.

​

Atlasrutor
Inventeringen genomfördes i 10x10 km stora rutor enligt Rikets nät, RT90. Totalt omfattas Närke av 69 rutor men fyra av dessa togs ej med. En atlasruta med en liten del av Närke belägen vid Läppe i Vingåkers kommun och länet Södermanland togs inte med i inventeringen då den i princip saknar vattenmiljöer. Detsamma gäller för en ruta med en liten närkedel i östra Hjälmaren och en ruta med en liten närkedel i mellersta Väringen, där inga öar eller skär finns och därigenom inga möjligheter för kläckning och förvandling av larver. En atlasruta med en liten närkedel i Arboga kommun har heller inga vattenmiljöer och togs därför inte heller med i inventeringen.

Inventeringen är därför genomförd i 65 rutor. Historiskt har svenska atlasinventeringar för fåglar, kärlväxter och andra organismgrupper
genomförts i rutor i storleken 5x5 km, bland annat i trollsländeinventeringen i Skåne och fågelatlasen för Närke. För att kunna få med så många vattenmiljöer som möjligt i varje ruta och för att göra projektet genomförbart utifrån antalet inventerare valde föreningen att använda 10x10 km stora rutor. Detta har varit standard i många av de atlasinventeringar av trollsländor som genomförts i Europa och även i Östergötland.

Deltagare
Följande personer har deltagit i projektet med bokade rutor: Pierre Blanksvärd, Björn Gunnarsson, Mårten Gustavsson, Sture Hermansson, Göran Karlén, Per Karlsson Linderum, Ronnie Lindqvist, Britt-Louise och Jan Korslid, Åke Pettersson, Mikael Ramnerö och Ulrika Sörlid.

 

Följande personer har fler än 200 på Artportalen rapporterade observationer av trollsländor i Närke (i fallande ordning): Per Karlsson Linderum,
Ulrika Sörlid, Jan och Britt-Louise Korslid, Joakim Johansson, Göran Karlén och Sture Hermansson.

Vattenmiljöer
De som deltog i projektet valde en eller flera 10 x 10 km-rutor att inventera. I rutan skulle så många som möjligt av sju olika vattenmiljöer identifieras.
Dessa skulle sedan besökas vid tre olika tillfällen under året (se nedan). Metodiken inriktas på mer specialiserade arter och deras miljöer. Generalister som finns vid de flesta miljöer hittades som regel utan riktat eftersök i rutan. De sju vattenmiljöerna är (läs mer om dessa i separat kapitel):

1) Brunvattensjöar omgivna av gungflyn
2) Medelnäringsrika-näringsrika
sjöar och dammar
3) Näringsfattiga klarvattensjöar
4) Nyskapade störda vatten
5) Vegetationsrika kärr
6) Snabbrinnande vatten i skogsmiljö
7) Långsamt rinnande vatten i
jordbruksmiljö

Utrustning och fältbesök

Alla observationer rapporterades sedan in på Artportalen. Projektet fokuserade som nämnts på inventering av vuxna trollsländor men även larver
kunde inventeras av de som så ville. Alla rapporter på Artportalen togs med i projektet, även sådana som inte gjordes av ansvarig för rutan. De flesta
rutor blev inte bokade men inventerades av olika deltagare i projektet. Det krävdes inga förkunskaper för att delta i projektet. Som deltagare fick man en inventeringshandledning, bestämningsbok, håv och en karta över sin ruta. Milersättning utgick till de inventerare som på egen hand inventerat färdigt en ruta under åtminstone en av de tre perioderna.

Trollsländor flyger framförallt under perioden maj-september. Många arter har en speciell period då de framförallt flyger. Vissa är försommararter medan andra ses under sensommaren. Därför skulle man besöka de olika lokalerna vid flera tillfällen, allra helst vid tre tillfällen (maj-juni, juli och augusti). Undantaget var vinterflicksländan som kläcks på hösten och övervintrar som vuxen. Denna art flyger redan tidigt på våren. Övriga arter kan indelas i försommararter (maj-juni) och sensommararter (juli-augusti). Fanns det lämpliga lokaler för vinterflickslända i rutan skulle den dessutom besökas tidigt på våren (april) eller sent på hösten (september). Vissa andra arter har kort flygtid, till exempel griptångsflickslända (maj-juni) och månflickslända (midsommar). Om det fanns lokaler lämpliga för arter med kort flygtid i rutan skulle besök göras under dessa perioder.

 

Besöken vid lokalen skulle helst ske varma, soliga och vindstilla dagar då aktiviteten är som störst. Trollsländorna flyger framförallt mitt på dagen från tidig förmiddag fram till sen eftermiddag. Flicksländor kan vara i gång även vid lite sämre väderlek men flyger då mycket lågt. Lokalerna inventerades genom att inventeraren gick sakta vid vattnet och artbestämde alla trollsländor som sågs. Svårbestämda exemplar fångades in med håv eller dokumenteras med foto. Det krävdes i genomsnitt som regel ca 1-2 timmar för att se de arter som förekom på en lokal, ibland längre och ibland kortare.

 

Artbestämning och validering

 

För artbestämning användes främst Trollsländor i Sverige – en fälthandbok (Dannelid 2008). Den köptes in av projektet och delades ut till dem som bokade rutor. Många använde även Svenska Trollsländeguiden (Billqvist et al 2012). I inventeringsmanualen gavs tips om bestämningskaraktärer för svårbestämda arter. Metodiken uppmanade deltagarna att fokusera på de mer lättbestämda hanarna för många grupper, speciellt för flicksländorna. Ovanliga eller svårbestämbara arter krävde fotodokumentation för godkännande.

Projektledare Per Karlsson Linderum fick valideringsrätt för trollsländor i Närke på Artportalen. Alla inrapporterade fynd är granskade och ett antal rapporter har inte tagits med då de saknade tillräcklig dokumentation. Det gäller främst svårbestämbara flicksländor och mosaiksländor.

 

Aktiviteter
En hemsida skapades för projektet och uppdateras även efter projektets avslut. Den hittas genom sökning på internet eller genom att ange
https://trollslandornarke.wixsite.com/start.

 

Projektet har uppmärksammats i lokal media vid ett antal tillfällen, såväl i dagspressen som i Sveriges Radio. Varje år har en årsrapport publicerats
i Närkes Insektsförenings årsskrift Serrata och de flesta åren i Svenska Trollsländeföreningens medlemsblad. Varje år har det arrangerats ett antal
utflykter till olika delar av Närke och en studiecirkel med ca 15 deltagare har genomförts. Vid tiotalet tillfällen hölls föreläsningar spritt över landskapet. Sommaren 2018 anordnades ett läger utanför Askersund med besökande trollsländeentusiaster från hela Sverige.