Trollsländor i Närke 

​

Utseende och beteende
Griptångsflicksländan skiljer sig från de andra dammflicksländorna på båda könens helt svarta bakkoppar, bortsett från de första och sista segmenten. Hanen har också helt unika långa bihang som liknar en tång. Han är grönblå på mellankroppens sidor och saknar nästan helt skulderlinjer. Honan har en karaktäristisk ruterlik teckning på det andra bakkroppsegmentet, stora ögonfläckar och har till skillnad från hanen breda skulderlinjer. Arten lever ofta väl dold och lågt bland gles vegetation i kanten av sjöar och dammar och kan vara svår att upptäcka. Den rör sig sällan mer än någon meter från strandkanten. Arten är en
av de tidigaste flicksländorna på våren och har ofta slutat flyga innan midsommar. Larvutvecklingen är ett– till tvåårig.

Miljö
Arten förekommer vid medelnäringsrika, vegetationsrika och grunda sjöar, kärr och dammar med lagom gles strandvegetation, som erbjuder såväl skydd som flygmöjligheter. Arten trivs extra bra vid vatten med vass, starr och sjöfräken. Den trivs även bra på betade strandängar. 

 

Förekomst i Sverige och norra Europa
Den finns lokalt över stora delar av Skandinavien. I Sverige är den vanligast i ett bälte över mellersta Sverige. Arten är rödlistad i Danmark.

Griptångsflicksländan finns framförallt i norra och östra Europa. Den har försvunnit från stora delar av sitt utbredningsområde söder om Östersjön under 1900-talet. Arten är rödlistad i EU och flera länder har åtgärdsprogram för att bevara arten.

Hoten mot arten utgörs främst av igenväxning eller för intensiv skötsel av hävdade strandängar, förorening av livsmiljöerna och fiskodling.

Arten i Närke
Historik
Larver av arten fångades i Kvismarens naturreservat i samband med undersökning av vatteninsekter 1979-1985. I Artportalen finns 16 fynd från Närke i 5 rutor åren 1988-2014. Fynden gjordes främst vid Oset i Örebro och i Kvismaren. I maj 2013 räknades 500 ex in vid Fågelsjön i Kvismaren.

2016-2020
Griptångsflickslända är en sparsamt förekommande art med 32 rapporter från 16 rutor
under åren 2016-2020. Det motsvarar 25 % av alla rutor.

Arten är främst knuten till slättlandskapet med isolerade förekomster vid enstaka lämpliga
lokaler i skogsbygderna och vid Vättern.

 

Största antalet som rapporterats i Närke och Sverige är 2500 ex vid Åslaholmen i Kvismaren
maj 2018. Antalet individer kan variera oerhört mellan olika år vid lokaler med varierande
vattenstånd. Sensommaren 2018 var väldigt torr och stora delar av Kvismaren torkade ut. Våren 2019 hittades som mest bara runt 10 ex vid Åslaholmen.

Artens tidiga flygtid och dolda beteende gör att den kan finnas i fler rutor än inventeringen visar. Men resultat speglar trots det verkligheten bra.

Atlasrutor med fynd 2016-2020
Antal rutor med fynd: 16 st.
Frekvens: 25 %.
Kommuner:
Arboga 1 lokal
Askersund 1 lokal
Degerfors 1 lokal
Hallsberg 2 lokaler
Kumla 3 lokaler
Lekeberg 3 lokaler
Örebro 5 lokaler

​

Fenologi 2016-2020
Arten börjar flyga i maj. Det tidigaste fyndet i Närke är gjort 13/5. Arten flyger sedan normalt till mitten av juni. Det senaste fyndet är gjort 9/7.

​

English summary
Dark Bluet is a sparse species in Närke which has been recorded from 16 squares. That is a
frequency of 25%.

In Närke the species occur mostly in the plain areas in lakes, ponds and wet meadows with
protecting surrounding vegetation. It has a preference to grazed wet meadows. The best
locality in Närke is Kvismaren Nature Reserve, especially the meadows around Åslaholmen.
Counts of more than 2500 individuals have been made in 2018. The numbers can vary
between good and bad years. For example, in Kvismaren where only 10 individuals were
counted in 2019 following the record year.