Trollsländor i Närke 

​

Utseende och beteende 
Myrflicksländan är en påfallande liten och mörk flickslända. Den skiljs från andra flicksländor
på sin storlek, det sammanhängande svarta bandet på bakkroppens undersida, den kattlika teckningen på det andra segmentet på bakkroppens sida, de kortare rundare vingarna och de päronformade ögonfläckarna. Honornas bakkropp är helt blå på det yttersta segmentet. Arten flyger ofta väldigt lågt i vegetationen nära strandkanterna, på samma vis som griptångsflicksländan och dvärgflicksländan. De arter som den oftast förekommer tillsammans med är spjutflickslända och mörk lyrflickslända. Hanarna är lättast att hitta då de gärna sitter på strån i vattenkanten. Honorna är mera dolda och lättast att se i samband med parningen när paret är lätt att hitta då de gärna sitter exponerade på strån i vattenkanten. Larvutvecklingen är ett- eller tvåårig.

​

Miljö
Arten förekommer vid näringsfattiga småsjöar, tärnar, mossar, kärr och myrar kantade av gungflyn med vitmossa och starrvegetation omgivna av skog. Den påträffas mera sällsynt vid större sjöar med grunda mera näringsrika vikar. Larverna gynnas av kalla vintrar.

Förekomst i Sverige och norra Europa
Myrflicksländan är en boreal art knuten till våtmarker i det nordliga tajgabarrskogsbältet. Det
är den nordligast förekommande flicksländan. I Sverige finns den från norra Småland och
Västergötland och norrut. Den är väl spridd i våra grannländer Norge och Finland.

Myrflicksländan är just nu inte hotad i Sverige men antas minska i och med ett allt varmare klimat.

 

Arten i Närke
Myrflicksländan är en tämligen allmän art med 61 rapporter från 30 rutor under åren 2016-2020. Det motsvarar 46% av alla rutor. Första fyndet i landskapet gjordes vid Skogasjön i Svennevad 18 juni under atlasinventeringens första år 2016.

Myrflicksländan förekommer framförallt vid mindre sjöar, tärnar, kärr och myrar i landskapets
skogsbygder med tätaste förekomster i Kilsbergen, Tiveden och Tylöskog. Endast två lokaler är kända i Käglanområdet, vid Lillsjön i Axberg och Pungen i Götlunda. En i slättbygden isolerad population finns vid Öjamossen i Hardemo. Ett tillfälligt fynd finns från Åslaholmen i Kvismarens naturreservat.

Lättillgängliga lokaler att hitta arten på är bland annat Älgsjön i Karlskoga, Jordbrokärret i Lerbäck, Lillsjön i Asker, Hovdesjön i Hallsberg och Limsjön i Askersund.

I Närke är arten i princip helt knuten till samma miljöer som gungflymosaiksländan.

 

Det största antalet som rapporterats är 30 ex vid Sarvsjön i Regna 9 juli 2018.

Artens dolda beteende och snäva biotopsval gör att den delvis kan vara förbisedd under inventeringen men den geografiska förekomsten speglar nog verkligheten väl.

 

Atlasrutor med fynd 2016-2020
Antal rutor med fynd: 30 st.
Frekvens: 46%.
Kommuner:
Arboga 1 lokal
Askersund 12 lokaler
Degerfors 2 lokaler
Finspång 2 lokaler
Hallsberg 9 lokaler
Karlskoga 4 lokaler
Kumla 1 lokal
Laxå 1 lokal
Lekeberg 2 lokaler
Örebro 8 lokaler

​

Fenologi 2016-2020
Arten börjar flyga i juni. Det tidigaste fyndet i Närke är gjort 27/5. Arten flyger sedan normalt till andra halvan av juli. Det senaste fyndet är gjort 7/8.

​

English summary
Arctic Bluet is a rather common species in Närke which has been recorded from 30
squares. That is a frequency of 46%.

 

The species was recorded for the first time in the region during first year of the survey. In
Närke the species occur at small acid lakes and bogs surrounded by boreal forest. It breeds
more or less at the same localities as the Bog Hawker.

Arctic Bluet breed at one isolated population on the Närke plain at the bog lake at Öjamossen
in Hardemo.

 

It starts flying in June and can be seen until the middle of July.