Trollsländor i Närke 

​​

Utseende och beteende 
Spjutflicksländan en ganska kompakt och robust dammflickslända som ofta förekommer tillsammans med flera andra arter. Hanarna känns igen på sina spjutlika teckningar på det andra och tredje bakkroppsegmenten. Teckningen på andra segmentet kan ibland variera i utseende och kan då påminna om teckningen hos flera andra arter, ofta månflicksländans eller den hos ljus lyrflickslända. Hanarna är precis som honorna gröna på undersidan, speciellt under ögonen. Honorna är svåra att säkert skilja från andra närbesläktade arter.
Bästa kännetecknet är halssköldens utseende. Denna är kilformad med en trubbig spets och har en ljus linje på bakkanten. Dessutom är honorna som regel distinkt gröna i färgen. Larvutvecklingen är ett- till treårig.

Miljö
Arten förekommer vid stillastående vatten med flytbladsvegetation i de flesta miljöer. Vanligast är den i näringsfattiga och lätt sura sjöar, tjärnar, gölar på mossar och vid dammar omgivna av barrskog. Vattnen ska helst inte vara skuggade och dessutom ha en riklig strandvegetation med säv, fräken eller kaveldun. Spjutflicksländan förekommer också i mera näringsrika vatten, grustag, stenbrott och långsamt rinnande större vattendrag. Den saknas ofta helt i mindre vatten av tillfällig karaktär. Arten har en bra spridningsförmåga och koloniserar snabbt nya vatten, till exempel nyanlagda viltvatten.
 

Förekomst i Sverige och norra Europa
Den är en av Sveriges vanligaste arter och förekommer i större delen av landet. Spjutflicksländan är vanlig även i våra grannländer. Den är något mer sparsam i fjällvärlden och delar av Danmark.

Arten är sällsynt i stora delar av västra Europa. Den har minskat starkt i antal i bland
annat Nederländerna, Belgien och delar av Tyskland. På en del håll har mer än 70% av
populationen försvunnit. Orsaken tros vara att många vattenmiljöer i barrskogar har utsatts
för övergödning, försurning och förändrade vattenregimer. Detta förmodas ha påverkat
spjutflicksländan negativt. Därför är arten rödlistad som akut hotad i ett flertal länder.

Flera isolerade populationer i södra Europa är relikter sedan den senaste istiden. Dessa finns som regel på hög höjd vid mossar och myrar.

Arten i Närke
Historik
I Artportalen finns 48 fynd från Närke i 19 rutor åren 1988-2014. Anges som rikligt förekommande vid Björka lertag i Kumla 1988.

2016-2020
Spjutflicksländan är en mycket allmän art med 375 rapporter från 64 rutor under åren 2016-2020. Det motsvarar 98 % av alla rutor.

Arten finns över större delen av landskapet men saknas i vissa jordbruksbygder och vid Hjälmarens stränder.

Det största antalet som rapporterats under inventeringen är 75 ex vid Vattenparken i Örebro
20 maj 2017.
 

Resultatet av inventeringen speglar artens utbredning väl.

Atlasrutor med fynd 2016-2020
Antal rutor med fynd: 64 st.
Frekvens: 98%.
Kommuner:
Arboga 9 lokaler
Askersund 95 lokaler
Degerfors 17 lokaler
Finspång 5 lokaler
Hallsberg 63 lokaler
Karlskoga 10 lokaler
Kumla 10 lokaler
Laxå 28 lokaler
Lekeberg 23 lokaler
Örebro 73 lokaler

​

Fenologi 2016-2020
Arten börjar flyga i mitten av maj. Det tidigaste fyndet i Närke är gjort 13/5. Arten flyger sedan normalt till början av juli. Det senaste fyndet är gjort 8/8.

​

English summary
Spearhead Bluet is a very common species in Närke which has been recorded from 64
squares. That is a frequency of 98%.

In Närke the species occur all over the region. It is most common in forested or semi-forested areas with rather acid lakes, bogs and tarns. It does occur in the agricultural parts of Närke but are more sparsely distributed in those areas. It is absent from some areas around Lake Hjälmaren.

It starts flying in the middle of May and can be seen until the beginning of July.