Vattenmiljöer i vårt landskap

Här presenterar vi sju olika vattenmiljöer och vilka arter vi kan finna i dessa. Dessutom ges tips på några lättillgängliga och bra lokaler för att skåda trollsländor.

Livsmiljö

Många arter kan påträffas i många olika slags miljöer, de är inte bundna till en viss miljö. Dessa brukar kallas för generalister. Andra är mer eller mindre knutna till en speciell miljö, de kallas specialister. Det finns flera förhållanden som påverkar valet av miljö. De flesta arterna är anpassade till vattnets beskaffenhet, till exempel vattnets rörelse. Är vattnet rinnande eller stillastående, hur är vattnets beständighet? Vissa arter trivs i grunda vatten som torkar ut, i motsats till andra, som inte klarar att reproduktionsvattnet torkar ut. Vegetationen vid vattnet utgör viktiga beståndsdelar i trollsländornas val av miljö.

Vattnets rörelse

Arter som är beroende av rinnande vatten finner ofta lämpliga miljöer vid vågexponerade stränder i sjöar eller i åar och älvar. Arter som föredrar stillastående vatten trivs i lugna och stilla partier av åar. Exempelvis flodflicksländor och flodtrollsländor är bundna till rinnande vatten, medan dammflicksländor och segeltrollsländor föredrar stillastående vatten.

Vattnets beständighet

I grunda vatten som snabbt torkar ut, trivs vissa smaragdflicksländor och ängstrollsländor. Deras larvutveckling är snabb och de har ägg och larver
som klarar uttorkning bra. De flesta arter tål inte uttorkning, eller kraftiga vattennivåförändringar, då det påverkar överlevnaden hos larverna.

Vegetation

Vegetationens utformning vid reproduktionsvattnen är mycket viktig för vilka arter som kan leva där (till exempel vid vila, jakt, parning och äggläggning) och för larvens födosök och skydd. Några arter är direkt knutna till en eller några specifika växter, exempelvis grön mosaikslända (vattenaloe) och dvärgflickslända (trådstarr/dystarr). För övriga arter är det snarare vegetationens struktur som är avgörande, inte växtarterna i sig.

Vattenkemi

Näringsgrad och pH-värde påverkar till stor del vattenmiljöns bottensubstrat, vegetation och siktdjup. I näringsfattig barrskog finner vi ofta ganska sura vatten, i motsats till jordbruksbygdens näringsrika vatten med högt pH värde. Mellan dessa finns mängder varianter och övergångstyper.

Brunvattensjöar omgivna av gungflyn

Våra nordiska länder består till stor del av skog i olika former. I den barrskogsdominerade delen finner man småsjöar och gölar med kraftigt brunfärgat vatten, omgivna av myrmarker med gungfly av vitmossa. Här finner vi några trollsländor som speciellt trivs och helt är knutna till gungflyn med blöt vitmossa, till exempel gungflymosaikslända. Dessa vatten kan ha ganska olika karaktär. Gölar ute på mossar kan vara mycket vegetationsfattiga och endast omgivna av låg starrvegetation. Andra kan vara mer vegetationsrika med hög kaveldun- och flytbladsvegetation. Näringsfattiga, öppna och halvöppna myrar och mossar med gölar samt vattenfyllda torvgravar är mycket fina trollsländevatten, med arter som vi inte hittar i andra miljöer. Tät skog nära stränderna minskar mängden solljus som når vattnet, vilket minskar vattnets temperatur. Det har i sin tur en negativ effekt på larvutvecklingen. Den täta skuggan begränsar också de vuxna trollsländornas aktivitet, vilket minskar antalet arter som besöker vattnen. Det allra bästa är en balans mellan skugga och sol, med träd som ger skydd mot vind och soliga områden där vuxna individer kan söka föda. Några arter som kan
drabbas negativt av hyggen i skogsbruket är mindre glanstrollslända, starrmosaikslända, myrtrollslända och svart ängstrollslända.

Lokaltips:
Älgtjärn och Bergtjärnen (Karlskoga), Gilsåsmossen (Tysslinge), Amerikasjön (Götlunda), Stormossen (Nysund), Älgasjön (Hardemo), Långkällan (Laxå),
Örbergatärnen (Lerbäck), Entärnen, Svartsjön, och Hovdesjön (Hallsberg), Lillsjön och Rudtjärnen (Asker).

Arter:

Mindre smaragdflickslända, spjutflickslända, fjällmosaikslända, gungflymosaikslända, starrmosaikslända, mindre glanstrollslända, gulfläckad
glanstrollslända, flera arter kärrtrollsländor och ängstrollsländor.

Medelnäringsrika och näringsrika sjöar och dammar

Sjöar och dammar belägna i skogs- eller jordbruksmark omgivna av högvuxen vass, kaveldun, säv och olika starrarter. I grundare delar ofta rikligt med flytbladsvegetation såsom näckrosor och gäddnate. Näringsrika vattenmiljöer som märgelgravar och grunda slättsjöar utgör viktiga miljöer för många arter. På en del platser förekommer vattenväxten vattenaloe, där förekommer grön mosaikslända och citronfläckad kärrtrollslända. Förekomsten av fisk och kräftor i vatten påverkar trollsländor på olika sätt, beroende på vilka arter det rör sig om och hur stora fiskbestånd det är. Speciellt abborre, kan påverka många arter trollsländor negativt. Generellt sett är fiskrika och kräftrika vatten betydligt sämre för trollsländor. Undantag finns; tvåfläckad trollslända och bred kärrtrollslända är exempel på arter som finns främst i vatten med stora fiskpopulationer.

Lokaltips:
Oset och Rynningeviken (Örebro), Vibysjön (Viby), Serpentindammarna (Ekeby), Kvismarens naturreservat (Norrbyås), Sundsholmen och Åsby (Stora Mellösa), Laggarhälla viltvatten (Svennevad), Kvarnsjön (Regna), Blackfärdsmossen (Lerbäck), Bastedalen och Hargedammarna (Hammar).

Arter:

Vinterflickslända, griptångsflickslända, månflickslända, större kustflickslända, grön mosaikslända, höstmosaikslända, vassmosaikslända, tidig
mosaikslända, blå kejsartrollslända, tvåfläckad trollslända och citronfläckad kärrtrollslända.

Näringsfattiga klarvattensjöar

Stora och näringsfattiga klarvattensjöar, delvis omgivna av barrskog, är ofta vegetationsfattiga. De är ofta steniga med bottnar av sand och grus. De kan vara artfattiga, sjöflickslända och större sjötrollslända kan helt dominera. Vid grundare vikar med mer vegetation, eller vattendrag som mynnar ut i sjön, finns ofta en rikare trollsländefauna. Större rödögonflickslända, brun mosaikslända, guldtrollslända och metalltrollslända påträffas ofta i dessa miljöer. I större sjöar med breda sand- eller stenstränder kan sand- och stenflodtrollslända påträffas, trots att dessa främst hör till rinnande vatten.

Lokaltips:

Stora Ymningen och Stora Axsjön (Tysslinge), Karsjön (Glanshammar), Norrgryten (Kista), Tisaren (Hallsberg), Sottern (Asker), Bjurhultasjön (Svennevad), Lyren (Bo) och Rösjön (Askersund).

Arter:

Större kustflickslända, sjöflickslända, större rödögonflickslända, sandflodtrollslända, stenflodtrollslända och större sjötrollslända.

Nyskapade störda vatten

Vegetationsfattiga nygrävda dammar eller grundvattensjöar i grusgropar eller i odlingslandskapet. Karaktäristiskt för dessa är att de inledningsvis är vegetationsfattiga och sedan genomgår en succession och blir allt mer vegetationsrika. Golfbanedammar, dagvattendammar, viltvatten, kalkbrott eller näringsreduktionsdammar är ytterligare exempel på dessa vatten. Här finner man flera generalister. Viltvatten kan ha en positiv inverkan på trollsländor. Mindre vatten, som parkdammar, med mycket fågel kan dock påverka trollsländefaunan negativt. I nyanlagda dammar är bred trollslända allmänt förekommande.

Lokaltips:

grusgropar vid Amerikasjön (Götlunda), Norra Åfallet och Ängsholmen (Tysslinge), grusgrop vid Tattarebacken (Kvistbro), damm vid Eketorp (Kräcklinge), Munkatorp (Örebro), damm vid Alavi (Hardemo), dagvattendammar längs riksväg 51 (Sköllersta) och Bredgölen (Hammar).

Arter:

Kraftig smaragdflickslända, vinterflickslända, sjöflickslända, bred trollslända och större sjötrollslända.

Vegetationsrika kärr

De vegetationsrika kärren utgörs av små, ofta grunda, våtmarker med täta bestånd av starr och fräken. Någon form av öppen och permanent vattenyta finns oftast. Kärrens karaktär beror på omgivande miljö och markens näringsgrad. Det som är viktigast för trollsländearterna knutna till denna miljö är vegetationens struktur. I öppna grunda kärr har arter som griptångsflickslända, månflickslända och ljus lyrflickslända sina mest livskraftiga populationer. Vissa kärr och andra grunda våtmarker av mer tillfällig karaktär, översvämningsmarker och svämzoner torkar ut eller torkar nästan helt ut. Detta missgynnar en del trollsländor men gynnar andra. En ettårig livscykel med snabb larvutveckling är en viktig mekanism för överlevnad på dessa platser. Smaragdflicksländor liksom blodröd- och gulfläckad ängtrollslända tillhör de arter som är väl anpassade för att överleva perioder av torka. Äggen kläcks i slutet av vintern när vattennivåerna är höga. Larverna frodas sedan de grunda vattnen, som är både varma och fisk och kräftfria.

Lokaltips:

Lerbäcksmossen (Lerbäck), Rockebro naturreservat (Laxå), kärr vid Öjevad (Askersund), kärr vid Bisbotärn och Kamperhultakärret (Svennevad), Österängen och Kattala fall (Bo) och Forssjökärret (Regna).

Arter:

Kraftig smaragdflickslända, mindre smaragdflickslända, griptångsflickslända, månflickslända, dvärgflickslända, mindre glanstrollslända, gulfläckad ängstrollslända och blodröd ängstrollslända.

Snabbrinnande vatten i skogsmiljö

De rinnande vattnen i skogsbygden är av en annan karaktär än de på slätten. Vattendragen är vanligen mer varierade, med omväxlande lugna och strömmande delar, med omväxlande steniga, grusiga och sandiga bottnar. De är generellt mindre påverkade av näringstillförsel från tätorter och jordbruksmark. Därför finns fler trollsländor knutna till vattendrag i skogs-och mellanbygd än i jordbrukslandskapet. Arter som blå jungfruslända, flodflickslända, sandflodslända och stenflodtrollslända är typiska för dessa miljöer. I mindre vattendrag tillkommer kungstrollslända.

Lokaltips:

Guntjugan (Hidinge), Lillån vid Stenbäcken (Kvistbro), Dyltaån vid Axbergshammar (Axberg), Arbogaån vid Ringaby (Ödeby), Kråkån och Långsmoån (Laxå), Svennevadsån (Svennevad), Biskopskvarn och Kullaskvalet (Asker) och Lilla Mossadammen (Hammar).

Arter:

Blå jungfruslända, röd flickslända, stenflodtrollslända, kungstrollslända och mindre sjötrollslända.

Långsamt rinnande vatten i jordbruksmiljö

Vattendrag med långsamt rinnande vatten och leriga och sandiga bottnar i omväxlande öppna respektive skuggiga miljöer. Slättbygdens vattendrag
är bland de historiskt mest utsatta miljöerna i vårt land.Vattenkvaliteten är en grundförutsättning för en rik trollsländefauna. Särskilt i utpräglad odlingsbygd har avloppsvatten, gödningsmedel och bekämpningsmedel bidragit till sämre vattenkvalitet och därmed sämre förutsättningar för trollsländefaunan. Detta är troligen ett av huvudskälen till att många arter knutna till rinnande vatten saknas i slättbygderna. Blåbandad jungfruslända är ofta den enda arten som kräver rinnande vatten i ren jordbruksbygd. På en del håll kan även sandflodtrollslända och flodflickslända påträffas. De flesta vattendrag i slättbygden har rätats ut för att öka avrinningen eller ge tillgång till mer odlingsmark. Få av dem slingrar sig därför fritt och många rensas också regelbundet. Detta är ogynnsamt för trollsländor då det minskar mångfalden av miljöer.

Lokaltips:

Arbogaån vid Frötuna (Fellingsbro), Svartån vid Ängsbro (Vintrosa), Laxån vid Åängen (Laxå) och Emmaån (Bo).

Arter:

Blåbandad jungfruslända, blå jungfruslända, flodflickslända och sandflodtrollslända.

Jan Korslid